Den här platsen är nån annans.

Någonting säger mig att gatan inte var gjord att gå på,
lika lite som öronen var till för att höra sanningar.

Jag har dansat sista dansen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0