Går i bitar

Jag saknar dig.
Så mycket att jag inte fungerar just nu.
Kroppen vill bara gå ner sig.
Saknar dig så mycket.
Åtta månader sen jag såg dig sist.
Såg dig en gång för ett tag sen,
du såg ut som vanligt.
Pratade inte med dig, såg dig bara.
Och trots all skit du gjort så är du en del av mitt liv,
en del av rekvisitan jag behöver.
Jag vill berätta allt som hänt.
Vill krama dig, prata med dig.
Se att du mår bra, höra att du mår bra.
Usch vad jag saknar.
Vet inte när jag får se dig igen.
Ett år, två år? Aldrig?
Vet inte hur länge jag klarar av att va utan dig.
Åtta månader, och sen hur länge som helst.
Fan alltså, varför behövde det strula till sig så förjävligt?
Grattis i efterskott på 20årsdagen. Skulle skrivit tidigare.
Klockan är 6 augusti nu. Menmen.
Grattis och jag saknar dig.
Så jävla mycket, så jävlajävlajävla mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0