Vänd dig om, för jag är hemsk nog att se.
Kom inte och påstå att kärlek är något du har,
andas när du kan.
Blunda för verklighetens ögon och ta dig upp.
Du och jag har inget att säga varandra,
men vi pratar på.
Förneka dom som byggde en civilisation i mitt huvud.
Ramla inte ner från trappan när du nästan är längst upp,
slå sönder verkligheten i bitar och bit ihop,
svälj din stolthet,
men kom inte tillbaks.
Kommentarer
Trackback