men inget va försent för att göras bättre

Blev lite uppåt,
av en fin människa.
Gillar människan.
Han gör mig glad.
Så jävla glad,
han drar upp mig ur mörkret.
Men min hjärna som skapar tankar kring honom drar ner mig.
Äckliga hjärna.

Men han är så fin.
Förstår inte hur han lyckas dra upp mig.
Han drar inte upp mig helt,
men lite grann, han gör mig glad.
Får energi, tror jag gillar honom mycket.
Den här gången ska jag försöka vara glad för min egen skull
Om jag ligger här och inbillar mig och drömmer ihop allting,
så spelar det ingen roll just nu, jag är glad.

"människa" säger
 du borde le oftare
 du har ett fint leende

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0