Kom ihåg mig då, kom ihåg mig då
Dags att ge upp kanske?
Blir för tungt för att bära det här jävla livet.
Det blir bara åt helvete hur jag än gör.
Jag tänker alldeles för mycket på R.
Vet inte om han gillar mig längre,
är nog för jobbig.
Vet inte om jag ska vara kall eller om jag ska gråta.
Vill gråta.
Vågar inte gråta.
Jag är inte hemma,
någonstans.
Vill gråta ut det här livet genom min ögon.
Kommentarer
Trackback
