fryspose

Känns som allt är åt helvete.

"Du och jag, jag önskar att det va som de va.
Hur långt bort du än är så finns du kvar,
du och jag, du och jag."

Vill bort från den här staden,
fly bort.
Långt, långt, långt bort.

Hur ska jag klara av den här dagen när allt inom mig har dött?
Jag saknar dig.

Magen är inåtvänd,
för det gör för ont att andas.
Men du kommer väl tillbaks...
snart?

2 veckor. Två jävla veckor och det känns som år.
Inte pratat med dig på två veckor,
inte hört av dig.
Ingenting.
Och det gör ont,
men du kommer väl tillbaks.
Och stannar.
Jag vet att du aldrig kommer få reda på hur jag mår,
hur jag tänker på dig nu.
Just nu.
Tänker aldrig berätta det.

Och till sist,
jag hatar ditt namn så jävla jävla jävla mycket.