what if its never the same?

"To feel that happy again.
I just wish you knew how much I miss you.
How much time is spent thinking about you.
How much time I spend my day just thinking things through,
to get you back."

Fan.
Varför är jag så otroligt.. dum?
äcklig?
sorglig?
tragisk?

vill inte det här.
tårar bara rinner.
rinner, rinner, rinner.

Jag saknar dig.
Väldigt mycket.

Sådär mycket att det vänder sig i magen och gör ont.
Det hugger till och jag vill inte existera.
Fast jag vill det ändå.
Jag behöver ju dig..
jag är ju kär i dig.

Jag är en sån förbannat sorglig idiot.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0