du är oförstörd för mig
Där tunnelbanan slutade bodde du, där allting slutade bodde en del av mig.
För det fanns ingen vardag eller fungerande rutin, det var liksom du och jag.
Men tiden tar ut sin rätt, lika så gjorde du.
Men tiden tar ut sin rätt, lika så gjorde du.
Men där där tunnelbanan tar slut och kvarteret väcks till liv,
där har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt
dit kan jag gå och sakna dig.
dit kan jag gå och sakna dig.
Och ibland när jag kliver av och dörrarna stängs bakom mig,
tänkter jag på dig och mig, på oss, det som hänt.. och allt som kunde gjorts annorlunda.
Kommentarer
Trackback
